
Island records fyller 50 år i år. Grattis! Vi som hittade till reggaen på 80-talet har mycket att tacka Island för detta. Chris Blackwells mission att göra reggaen till en kommersiell genre bland andra gjorde att LP-skivorna som hittade till skivbutikernas reggaeavdelning blev fler. Att Marley var förgrundsfiguren för reggaegenren och den man satsade mest på råder det väl inget tvivel om. Men man skall komma ihåg att artister som Jimmy Cliff, Burning Spear och Gregory Isaacs också legat på Islands label. Lee Perrys "Holy Trinity"; Party Time, Police and Thieves och War in a Babylon är också plattor från bolaget. Third World, vars gamla hits vi kunde höra på URF är också de hämtade från Islandsejouren. Aswad, Steel Pulse och naturligtvis reggaepoeten Linton Kwesi Johnson är brittiska namn som alla börjat sin skivkarriär genom Islands försorg. I bakvattnet till hyllningarna finns det naturligtvis dem som menar att Chris Blackwell skott sig på duktiga låtskrivare och artister. Lee Perry menar att han blev sviken av Blackwell. Andra artister tycker att de fick stå tillbaka för ikonen Bob Marley, genom att deras skivor inte släpptes när de skulle och inte heller marknadsfördes på rätt sätt. Allt skulle kretsa kring Marley. Kanske var det så, men samtidigt får man väl säga att Chris Blackwells strategi att föra fram Marley också skapade den arena som gjort att andra reggaeartister överhuvudtaget fick en internationell publik. Islands satsning gjorde också att andra stora skivbolag insåg att de måste ha en reggaelabel, exempelvis Richard Bransons bolag Virgin.
För att uppmärksamma sin 50-åring födelsedag så har Island släppt en väldigt bra box Island records Reggae Box Set - War in a Babylon, som tar oss genom åren 1962 - 2005. På tre skivor får vi 64 låtar som man kanske hört, men också gamla låtar som samlare länge längtat efter att få i bra kvalitet. Disc 1 heter "The Harder They Come - Ska To Reggae" och där presenteras perioden 1962 - 1973. Vi lotsas från de tidigaste ska/rocksteadyinspelningarna och tar oss mot det lugnare reggaetempot. My Boy Lollipop med Mille Small är självklart med, denna dänga som blev den första kommersiella framgången för reggaegenren. Det är intressant att mot slutet av skivan verkligen höra hur det blir mer "reggae". "Party Time, Roots, Dub & Lovers" är titeln på skiva nummer två. Där spänner perioden mellan 1973 fram till 1980. Här hittar naturligtvis jag mina godbitar, låtar jag spelar ofta men också låtar som gör att jag plockar fram plattorna där de finns för att höra mer. Heptones, Burning Spear, Dillinger, Leroy Smart och många andra framför klassiska rootslåtar. Sista skivan Welcome To Jamrock 1980-2005 blir mer digital och därmed jobbigare att gilla. Fram till 83 -84 fungerar det, men sedan tar synthreggaen och casioeländet över. Men på det stora hela är detta sannerligen en bra box som rekommenderas och som bör finnas i en reggaeälskares skivhylla. Bookleten är ett 28-sidigt praktverk av Laurence Cane-Honeysett som också var med och skrev Young Gifted & Black, boken om Skivbolaget Trojan.
Anmärkningsvärt är att man i denna box helt uteslutet Bob Marley. Till sist släpper Island fram de andra....?
Här nedan kan ni lyssna på 6 spår från boxen.
6 kommentarer:
Lee Perry ska väl knappast uttala sig om de där sakerna. Han som satte sig på flyget till London med Wailers album och sålde. Ni vet de där tidiga Marley-låtarna som finns utgivet i 70-elva olika album. Det är tack vare honom som de cirkulerar utan kontroll.
För det andra så är jag nyfiken på vad som hände nere i Italien i somras. Bunny Wailer deltog i ett seminarium tillsammans med Chris Blackwell och tydligen passade Bunny på att läsa lusen av Blackwell. Den gamla visan om uteblivna royalties.
Jag har googlat som en galning efter video men hittar bara artiklar. Är det någon som sett video från tillställningen?
http://www.rototomsunsplash.com/index.php?news-detail&index.php?fallback&newsdetail=20090709-2678_taking-reggae-to-the-world
Keep on Running: 50 Years of Island Records
BBC har visat en dokumentär om Island i samband med 50-årsfirandet. Programmet går inte att titta på i efterhand på BBC. Någon som har en kopia?
http://jamaicanfilms.blogspot.com/2009/06/keep-on-running-50-years-of-island.html
http://www.bbc.co.uk/programmes/b00kvd38
Dudikowski: Tack för länkarna, intressant läsning (som alltid när du skriver). Du har naturligtvis helt rätt att Lee Perry inte har rent samvete när det gäller royalties och hans uttalanden om branschfolk ska man väl överhuvudtaget ta för vad det är. I Perrys fall tror jag faktiskt att det handlar om personlighetsklyvning. Han verkar verkligen vara en Madman. Hans betydelse för reggaen är dock stor. Så till den gode Bunny. Du har naturligtvis läst Whites biografi om Marley. Där har han en passage om Bunny Wailer, som han kritiserar för hyckleri, eftersom han (Wailer)först "gjort ner"
Bob och arvingarna, och sedan spelat in den embarmliga dubbelcdn där han Casioslaktar praktisk taget alla Marleylåtar. Han adderar det med att före varje låt "hylla" den store MArley. Känns som att Tosh och Wailer aldrig kom över Marleys och Blackwells "svek". Rita M verkar iof hålla hårt i slantarna, vet att Familyman fejdar för att få ut mer royalites. Så till dokumentären. Vad tror du om denna länk? Har inte provat själv, men skall definitivt göra det.
http://www.rapidfind.org/upload/showthread.php?p=829953
/The Reggae Librarian
Hahaha "Casio-slaktar" ... det uttrycket gillade jag. :-)
Allt Bunny gjorde ihop med Roots Radics blev klassiker men sen han skaffade hemstudio har kvaliteten sjunkit rejält.
Family Mans försök att sko sig på Marleys arv blev en mycket tragisk historia. Han förlorade rättegången och dömdes att stå för rättegångskostnaderna vilket var ett antal miljoner. I rättegången framkom att det fanns kontrakt som visade att han redan fått betalt så det var ett solklart fall. Att kontraktet skrevs innan det blev miljardrullning runt Marley är ju synd å skam för honom men sånt är livet.
Det tristaste av allt var att efter rättegången så plockades all information om Family Man bort från bobmarley.com. Family Man körde ett rätt fult rejs i rättegången så det blev totalkört med Marley-klanen sen. Tragiskt med tanke på att bröderna Barretts betydelse för Marleys karriär är omätbar. Marley satt å klinkade och ordade fram sina klassiker och bröderna Barett hittade alltid en ny rytm att peta in bakom.
Tack för länkarna!
Någon som hittar klipp från seminariet i Italien (se ovan)?
Vet inte när de till slut la ut videon från Rototom men jag upptäckte den just precis nu. Det gäller alltså intervjustunden med Bunny Wailer och Chris Blackwell. Jag vet inte än hur de valt att klippa men det visar sig snart ...
Här är sidan
http://www.arcoiris.tv/modules.php?name=Flash&d_op=getit&id=12068
Här ligger flash-filmen om man vill ladda ner och spara (836 MB)
http://movies14.arcoiris.tv/movies/xmoov.php?vid=12068&file=reggae_bunny_blackwell_3114.flv
[url=http://super-new-s.info]http://super-new-s.info[/url]
Bravo, brilliant phrase and is duly
Skicka en kommentar